Vad jag har lärt mig under det amerikanska valåret - del 2
För att fortsätta där vi slutade sist (5/10). Det är varken lätt eller okomplicerat att bli president i USA. Första steget är att vinna primärvalet och det var där vi slutade. Jag kommer nu överösa er med några stycken högst sakliga fakta. (Sedan blir det andra bullar.)
Det finns en grundläggande skillnad i hur republikanerna och demokraterna väljer sin presidentkandidat. Skillnaden stavas superdelegater och dessa kan vara den enskilt största fördelen Hillary Clinton hade över Bernie Sanders. Medan medlemmarna i det republikanska partiet har all makt över vem som ska bli deras kandidat så har de demokratiska väjarna endast fyra femtedelar av makten. Detta på grund av att en femtedel av delegaterna är superdelegater.
Delegater är personer som representerar den kandidat väljarna röstar på och förbinder sig således att rösta enligt detta på partikonventet. Partikonventet, för demokraternas del, tar plats i Philadelphia efter att alla staters partimedlemmar röstat på sin favorit och där bestäms vem som slutligen ska representera partiet som presidentkandidat i höstens riktiga val. Från det att de första staterna röstar i primärvalen till att de sista röstar går det fyra och en halv månad.
Superdelegaterna är högt uppsatta, förtroendevalda demokrater som själva bestämmer vem de ska ge sitt stöd. Eftersom Bernie hela sitt liv varit Independent och endast inför detta val gått över till Demokraterna (tvåpartisystemet omöjliggör i praktiken att ett tredje parti kan vinna valet) så har han inte i närheten av samma stöd som Hillary från det egna partiet. Därför började Hillary med ett röststöd som ungefär motsvarar hela Kaliforniens demokratiska befolkning (Kalifornien är USAs folkrikaste stat med 39 miljoner människor). För att Sanders skulle vinna mot dessa odds krävdes nästan 70% väljarstöd.
Det är förstås kutym att även om en kandidat börjar med ett stort superdelegatstöd så går dessa över till den andra om det visar sig att den andra kandidaten har större väljarstöd. Det var precis vad som hände 2008 då Barack Obama övertog alla Clintons superdelegater.
Så den största kritiken mot superdelegater är egentligen "Varför finns de ens?". Republikanerna har dem inte, vilket betyder att de är mer demokratiska i det avseendet. Superdelegaterna ger också ett momentum till den kandidat som har deras stöd från början, då många mediaorganisationer räknar med dessa när de fortlöpande redovisar nuvarande väljarstöd. Ungefär 2400 delegater behövs för att bli nominerad och 600 av dem fick Hillary alltså gratis från partitoppen. Den officiella anledningen till att superdelegater behövs är för att förhindra gräsrotsrörelser från att ta över partiet och på det sättet göra förändringar långsamma och partiet stabilt.
Det var faktan. Nu över till lite mer spekulativ mark om hur Hillary, trots rekordstor impopuläritet (tillsammans med Trump), lyckades dra ifrån Bernie i folkligt väljarstöd. Jag rör mig fjäderlätt i gränslandet mellan konspirationer, vittnesmål och fakta.
1.
I en vetenskaplig undersökning har det visat sig att man kan påverka utfallet i ett val genom manipulation av sökmotorer med upp till 26 (!) procentenheter. Google lär ska vara det enskilda företag som haft flest representater på besök till Vita Huset de senaste åren (subjektiv konspiratorisk koppling). Det uppdagades under våren 2016 att populära sökförslag för Hillary sorterades ut. Började man skriva "Hillary Clinton indi.." så föreslog sökmotorn "India" istället för "indictment" trots att det senare var det alla sökte på. Detsamma för "Hillary crim..." som blev "criminal justice reform". Google föreslår alltid det som andra söker på i första hand, det populäraste. Det gjordes för de andra kandidaterna men inte för Hillary.
2.
Wikileaks släppte intern e-post från DNC (democratic national committee) där det tydligt framgick att de försökte hitta öppningar där de kunde anfalla Bernie Sanders och hans kampanj. Bl.a. skulle han anklagas för att vara ateist (ingen ateist har någonsin blivit president i USA). Partiordföranden Debbie Wasserman Schultz var tidigare kampanjkoordinator för Hillary (2008) och är en nära vän. Hon framförde och förstärkte ryktet att Sanders supporters var lika orediga som Trumps. I Nevada ska Sanders väljare ha kastat stolar och mordhotat och rivit ner inredning i vallokalen (vilket senare visade sig inte riktigt sanningsenligt men då var ryktet redan på fri fot).
Julian Assange antydde att den som läckt mejlen var Seth Conrad Rich, anställd på DNC. Detta var samme Rich som på öppen gata blev skjuten flera gånger i ryggen. Han dog. En del spekulerar i om mordet var politiskt motiverat då det skedde efter att läckan offentliggjorts och då ingenting stals från honom (klockan, mobilen och plånboken var kvar). Meljläcken ledde till Debbies avgång.
3.
Media. Hillarys donatorer är väldigt mäktiga. Bland annat äger dessa donatorer flera stora nyhetsorgan, t.ex. CNN. Missnöjda Sanders-anhängare började så småningom skoja till det och kalla CNN för Clinton News Network. Nyhetsrapportering i USA är mer politiskt påverkad än i Sverige och Finland och har under valåret mer eller mindre varit vinklad till Clintons fördel. Samtliga stora kanaler har t.ex. inte varit sena att kalla Sanders för socialist, som i USA är likställt med förtryck och diktatur. Primärvalsdebatterna var ofta schemalagda till opopulära TV-tider för att Clinton inte skulle förlora ännu mer stöd, enligt teorier. Bernie Sanders uppgavs ha vunnit de flesta debatterna och hans stöd ökade kontinuerligt för varje debatt. I sakfrågorna var han stark.
4.
Alla de som inte kollar på TV eller läser tidningar känner ändå till namnet Clinton och att Bill Clinton han var ju en kul prick, och rätt duktig om jag minns rätt. Osv. Här kommer en del stöd från de som inte orkar sätta sig in i debatten.
5.
Kvinnor, feminister. Många har länge drömt om en kvinnlig presidentkandidat och det har pratats om "the glass ceiling" som måste krossas. En kvinna ska få bli president, det är hög tid. Först en svart president, nu en kvinna. Jag såg en intervju med en ung kvinna som var arg på Sanders för att han sagt att Hillary var okvalificerad för presidentämbetet (han syftade då till hennes krigiska tendenser och hennes påverkan från lobbyister). Kvinnan kallade Sanders sexistisk. För många i denna kategori räcker det att Hillary är kvinna och sagt sig kämpa för kvinnors rättigheter. Hennes faktiska politiska bakgrund saknar tyngd för många väljare.
6.
Det är svårt att rösta i ett primärval. Olika stater har olika regler. I vissa stater kan vem som helst rösta på den demokratiska kandidaten medan andra stater endast tillåter såna som varit demokrater i mer än ett halvår och tredje tillåter både de som inte redan tillhör något parti samt demokratiska väljare. Sanders fick betydligt större stöd i delstater som tillät vem som helst att rösta på honom. Det har också varit kritik för att vallokalerna haft snäva öppettider och långa köer.
7.
Potentiell riggning. Det finns advokater som just nu jobbar på att stämma DNC för att ha riggat primärvalen. I bl.a. New York uppges 100 000 röster ha fallit bort pga en tabbe från en medarbetare till Clinton (som därefter fick sparken). Röstningsmaskinerna har också bevisats vara lätta att manipulera och det är diverse privata firmor som har skrivit den osäkra mjukvaran. (det var dock först när Trump började oroa sig för att det ska bli manipulerat till hans nackdel i valet i november som media tagit upp frågat, men då var Sanders redan ur leken). Sedan har det visat sig att de s.k. "exit poll", alltså gallupar bland väljare som just kommer ut från valbåsen, inte stämt särskilt bra med de faktiska resultaten. I flera delstater har exit polls varit långt ifrån de officiella resultaten och då har denna skillnad varit konsekvent till Hillarys fördel. Stormedias förklaring till denna företeelse är att det främst är unga röstare som röstar på Sanders och att dessa inte orkar fullfölja en exit poll, de vill hellre gå och köpa läsk. I Kalifornien uppgavs det att tre miljoner röster lämnades oräknade. Där fick också många väljare "temporära röstsedlar" som i slutändan inte räknades eftersom de inte var riktiga. Ja, det var oredigt.
En sak är säker. Aldrig har någon som dragit sån enorm publik som Sanders (under massamlingar/tal) förlorat mot någon som dragit sån liten publik som Clinton. Det är även lite nedslående för oss på andra sidan jorden som gått och hoppats på ett mer fredligt och jämställt USA.
Och nu är vi där vi är idag.
Inatt hölls andra presidentvalsdebatten mellan Trump och Hillary där det blev tydligt att fel kandidater tagit sig dit. Trump hade igår bjudit in tre kvinnor som anklagat Bill Clinton för sexuella övergrepp på 90-talet och placerat dem i publiken. När han nämnde det såg Bill onekligen olycklig ut. Hillary försvarade också det läckta talet hon hållt privat för storbanken Goldman Sachs där det tydligt framkommer att hon anser att man inte kan berätta allt för väljarna för att de blir nervösa då. Moderatorerna frågade henne då "should a politician be two-faced?" (alltså ha en privat politisk åsikt som endast storbanker och dyl. får höra vid sidan av en offentlig som vanligt folk får höra), varpå hon började prata om och referera till Abraham Lincoln. Kopplingen var högst oklar.
Kan ändå rekommendera att se debatt 2 pga all action. Men se inte första presidentvalsdebatten. Astråkig.
Ja det blev långt det här. Imponerande att ni tagit er hit. Till resten av veckan utlovas kortare och roligare inlägg, lovar. :-)
